Mikaela Björklund: Därför SFP

14.04.2015 kl. 16:26
I en insändare i Vasabladet förklarar Mikaela Björklund sitt val av parti. Som finlandssvensk och kristen valde Mikaela SFP.

Daniel Tunér ställer i Vasablandet en retorisk fråga om man som värdekonservativ finlandssvensk väljare längre kan ge SFP sitt förtroende. Mitt svar är ja. Min politik bygger på en kristen värdegrund, som också genomsyrar hur jag anser att politiska beslutsprocesser ska bedrivas. Fokus på ett öppet, jämlikt och solidariskt samhälle får inte tappas bort, trots ekonomiskt kärva tider. Nationell politik borde bygga på ärlighet, respekt och ordentliga konsekvensbedömningar. I tuffa tider behövs - och prövas - beslutsfattarnas värdegrund, kunskap och mod allra mest.

SFP driver en ansvarstagande politik som samtidigt betonar vårt gemensamma anvar för varandra och individens ansvar och frihet att utforma sitt eget liv, oberoende av bakgrund eller trosuppfattning. Då jag 2003 valde att kandidera för SFP i riksdagsvalet var det för att jag såg SFP som ett trovärdigt samhällsbärande parti, med ett speciellt ansvar för det svenska i Finland och de frågor som berör oss i de landsbygdsdominerade kustområdena. Jag såg också mina egna möjligheter att bidra med mitt perspektiv på vad som utgör en god grund för samhällsbygget. Under de år jag varit aktiv som viceordförande i SFP i Österbotten, i partistyrelsen och som syrelsemedlem i Kristet samhällsansvar har jag sett att många av de frågor som rubriceras som liberala, t.ex. i fråga om bistånd, flyktingpolitik och omsorg om de mest utsatta i samhället, exakt stämmer överens med en kristen grundsyn på tillvaron. I mitt parti går det också att påverka agendan, men det kräver självklart samarbete och konsekvent välgrundat arbete. Det är precis vad specialföreningen Kristet samhällsansvar är till för. SFP styr däremot inte sina folkvalda i tydliga övertygelsefrågor. Där är det alltså till fullo väljarna i Österbotten som avgör vilken typ av representation de vill ha.

Eftersom svenska språkets ställning lyftes fram som en av de viktigare frågorna för insändarskribenten vill jag även kommentera detta. Som skribeten nämner var SFP och Kristdemokraterna ensamma i riksdagen om att som enade grupper rösta för fortsatt obligatorisk skolsvenska och mot klämmen om regionala försök med ryska. Det är förstås positivt att Kristdemokraterna tillsammans med SFP har denna inställning i frågan, men då SFP upprepade gånger arbetat för att påbörja undervisningen i det andra inhemska språket i de första klasserna i grundskolan har inget parti stött SFP. För mig är det därmed uppenbart att det enbart finns ett parti som är pålitligt då det kommer till att bevara och förbättra förutsättningarna för Finlands två nationalspråk.

Som prästbarn har jag lärt mig att umgås med människor i olika åldrar, se olikheter som en rikedom och varje människa som oändligt värdefull och värd att bemötas med ärlighet och respekt. En sådan öppenhet har jag också mött inom SFP och därför vet jag att det finns flera politiker och riksdagsvalskandidater på SFP:s listor i landet som stöder den syn Tunér efterlyser.

Mikaela Björklund
Riksdagsvalskandidat, SFP

KrSA

 

(c) Kristet samhällsansvar r.f. 2021